Sociala medier och psykisk hälsa

De stora översikterna ger inget enhetligt effektmått

Valkenburg, Meier och Beyens sammanställde 25 forskningsöversikter i en paraplyöversikt publicerad 2022. Det innebär att forskarna sammanställde tidigare forskningsöversikter, inte genomförde 25 nya undersökningar av ungdomar. De flesta beskrev sambanden mellan sociala medier och psykisk hälsa som svaga eller inkonsekventa, medan några drog betydligt mer negativa slutsatser. Översikterna använde delvis olika definitioner och tolkningar av ett överlappande forskningsunderlag. [1]

I fem metaanalyser, där flera studiers resultat vägts samman statistiskt, hängde mer användning av sociala nätverk svagt ihop med mer psykiska besvär. Det fanns stora individuella skillnader. (Så tolkar du styrkan i sambandet). Huvuddelen av underlaget var observationellt: forskarna följde människors användning och mående utan att bestämma hur mycket de skulle använda tjänsterna. Det begränsar möjligheten att uttala sig om orsak. [1]

Detta skiljer sig från att undersöka problematisk användning, där måttet redan innefattar svårigheter att sluta och negativa följder i vardagen. Ett samband för problematisk användning kan inte utan vidare beskrivas som effekten av att använda en app ofta. [1]

Svenska ungdomar beskriver konkreta problem

I Mediemyndighetens Ungar & medier 2025 uppgav omkring 60 procent av tonårsflickorna att de brukade jämföra sitt utseende med andra på sociala medier. Bland 17–18-åringarna upplevde ungefär hälften av flickorna och 19 procent av pojkarna att de tyckte sämre om sitt utseende till följd av innehåll de såg. [2]

Uppgifterna beskriver ungdomarnas egna erfarenheter. De är inte diagnoser eller ett experiment som isolerar plattformarnas effekt. Rapporten bygger på svar insamlade hösten och vintern 2024, trots att den publicerades 2025. Den gör det svenska sammanhanget tydligare och visar samtidigt varför innehåll och upplevelser behöver skiljas från enbart användningstid. [2]

Folkhälsomyndighetens forskningssammanställning från 2024 lyfter negativ kroppsuppfattning och sämre sömnvanor som särskilt tydliga negativa konsekvenser i underlaget om digitala medier. Den beskriver också risk för depressiva symtom, medan sambanden med andra psykiska besvär är mer oklara. Rapporten omfattar fler digitala aktiviteter än sociala medier, så alla dess resultat kan inte hänföras till sociala plattformar. [3]

Studier som kommer närmare frågan om orsak

Braghieri, Levy och Makarin undersökte Facebooks stegvisa introduktion vid amerikanska universitet. I stället för att enbart jämföra flitiga och sällsynta användare jämförde forskarna utvecklingen när olika universitet fick tillgång till tjänsten vid olika tidpunkter. Studien, publicerad 2022, fann en negativ effekt på studenternas psykiska hälsa och fler självrapporterade studieproblem kopplade till dåligt mående. [4]

Det kallas ett naturligt experiment eftersom forskarna utnyttjade en förändring som skedde utanför deras kontroll, i stället för att själva lotta deltagarna. Analysen förutsätter att gruppernas mående annars skulle ha utvecklats på ett jämförbart sätt utan Facebook. Social jämförelse fick stöd som en möjlig förklaring. Resultaten gäller dock universitetsstudenter och tidig Facebook-användning, inte direkt svenska högstadieelever eller dagens kortvideoflöden. [4]

Individens erfarenhet och befolkningens utveckling

National Academies bedömde i sin rapport från 2024 att forskningsunderlaget inte stödde slutsatsen att sociala medier orsakar förändringar i ungdomars hälsa på befolkningsnivå. Rapporten beskrev samtidigt möjliga skador, fördelar och betydande skillnader mellan individer. [5]

Det är en avgränsad slutsats om en stor orsaksfråga. Att användningen av sociala medier och psykiska besvär har ökat under samma period visar inte ensamt hur mycket det ena orsakat det andra. Andra samhällsförändringar och individuella förutsättningar kan påverka utvecklingen. En negativ effekt i en bestämd universitetsstudie och osäkerhet om hela befolkningens utveckling kan därför existera samtidigt. [4] [5]

Varför samma tjänst kan ha olika betydelse

Digitala gemenskaper kan ge kontakt och stöd, även för unga som har svårt att hitta motsvarande gemenskap i sin närmiljö. Samma miljöer kan också innebära utsatthet. National Academies beskriver att positiva och negativa erfarenheter kan förekomma inom samma grupp, vilket gör ett genomsnittligt tidsmått otillräckligt som beskrivning av erfarenheterna. [5]

Den svenska forskningssammanställningen betonar också att digitala medier kan vara särskilt viktiga för vissa unga, exempelvis genom socialt stöd för hbtqi-personer, samtidigt som utsatthet behöver beaktas. Det finns alltså ingen motsättning mellan att en plattform ger tillhörighet och att vissa delar av användningen är förknippade med problem. [3]

Vad är belagt, och vad återstår?

Det finns belägg för samband med psykiska besvär, svenska uppgifter om negativt upplevd påverkan och studier som stärker slutsatsen att sociala medier kan orsaka försämrat mående i vissa sammanhang. Underlaget ger däremot inte en enda risknivå för alla användare eller ett säkert mått på plattformarnas bidrag till hela ökningen av psykisk ohälsa.

De återstående frågorna gäller bland annat vem som påverkas mest, vilka erfarenheter och funktioner som har störst betydelse och hur effekterna utvecklas över tid. Den sakliga slutsatsen är därför varken att all användning är skadlig eller att små genomsnittliga samband gör riskerna oviktiga. Resultaten behöver knytas till den aktivitet, grupp och typ av hälsa som faktiskt har undersökts.

Källor och vidare läsning

1. Valkenburg, Meier och Beyens (2022): Social media use and its impact on adolescent mental health: An umbrella review of the evidence. Current Opinion in Psychology, 44, 58–68. Författarnas öppet tillgängliga manuskript har kontrollerats.
2. Mediemyndigheten (2025): Ungar & medier 2025, särskilt s. 12–13. Svensk enkätundersökning. Länken leder till rapporten och metodbeskrivningen.
3. Folkhälsomyndigheten (2024): Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga. Svensk myndighetsrapport, artikelnummer 24253. Sammanfattning samt avsnitt om psykisk hälsa och hbtqi.
4. Braghieri, Levy och Makarin (2022): Social Media and Mental Health. American Economic Review, 112(11), 3660–3693. Naturligt experiment med amerikanska universitetsstudenter.
5. National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine (2024): Social Media and Adolescent Health. Forskningsrapport, sammanfattningskapitlet. Underlag om ungdomar, inte alla åldrar.