Digitala vanor under skoldagen

Vad gäller i svenska skolor?

Sedan den 1 augusti 2026 är daglig mobilinsamling ett lagkrav i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet. Övergångsbestämmelserna omfattar även förskoleklassen. Huvudregeln är insamling när elevens skoldag börjar och återlämning när den slutar, alltså också mobilfritt under raster. Kravet gäller både kommunala och fristående verksamheter. [1]

Rektor eller lärare får medge undantag för lärarledd användning som främjar lärandet, extra anpassningar eller särskilt stöd, samt för enskilda elever med särskilda skäl. Ett särskilt undantag gäller utbildning utanför skolenheten när insamling eller återlämning skulle innebära betydande praktiska svårigheter. Det ska finnas skriftliga rutiner för hanteringen. [1]

Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan omfattas inte av samma krav på heldagsinsamling. Där gäller däremot undervisningsreglerna om tillåten användning enligt lärarens instruktioner, stödbehov eller särskilda skäl. Rektorn kan i verksamheter med insamlingskrav också besluta om insamling av annan elektronisk kommunikationsutrustning. [1]

Varför har reglerna införts?

I propositionen bakom lagen lyfter regeringen distraktion, konflikter kring mobilanvändning, digitala kränkningar och behovet av mer utrymme för umgänge. Ett nationellt krav ska också ge mer likvärdiga förutsättningar och minska återkommande förhandlingar om lokala mobilregler. Underlaget omfattar bland annat Pisa 2022, tidigare utredning och remissvar från myndigheter, forskningsmiljöer och skolaktörer. [2] Det är viktigt att skilja mellan lagstiftarens bedömning och säker kunskap om varje effekt. Propositionen redovisar även invändningar om evidensläget och behovet av utvärdering. Regeringen bedömde ändå att underlaget motiverade en lagändring. [2]

För svenska skolor är utgångspunkten därmed att genomföra kravet och använda handlingsutrymmet till en fungerande vardag. Uppföljningen ska hjälpa skolan att se vilka ytterligare insatser som behövs för elevernas arbetsro, trygghet och lärande.

Samma dator kan hjälpa och störa

En elev använder uppläsning för att ta sig igenom en text. En annan undersöker hur en geometrisk figur förändras när måtten ändras. En tredje öppnar ett spel bakom skrivdokumentet. Utifrån ser alla tre ut att arbeta vid en dator, men det är olika aktiviteter med olika relation till undervisningen.

Skolforskningsinstitutets översikt om digitala lärresurser i matematik visar att sådana resurser kan utveckla matematiska förmågor. Bland annat framhålls avgränsat innehåll och möjligheten att synliggöra begrepp och processer visuellt och dynamiskt. Översikten visar samtidigt inte att motsvarande lärande skulle vara omöjligt utan digitala verktyg. [5]

Det viktiga är alltså vad verktyget tillför. När en elev ändrar en figur och ser följden kan det finnas en pedagogisk poäng med just den digitala funktionen. Om samma dator bara visar en instruktion som eleven redan har på papper är mervärdet mindre självklart. Det är två olika beslut, även om båda brukar beskrivas som att använda skärm i undervisningen.

UNESCO:s utbildningsrapport från 2023 lyfter både teknikens möjligheter och dess begränsningar. Rapporten betonar bland annat betydelsen av lärarnas förberedelser och hur tekniken styrs och används. Tillgång till en enhet är därför bara en del av förutsättningarna för fungerande undervisning. [4]

Mobilen försvinner, men andra vägar finns kvar

Mobilinsamlingen begränsar tillgången till en viss enhet. Den gör inte automatiskt skolans övriga digitala miljö fri från privata aktiviteter. Forskare vid Jönköping University och Högskolan Kristianstad har följt införandet av mobilförbud på två svenska högstadieskolor. I en rapportering från det pågående projektet 2025 beskrevs att användning flyttade till skoldatorer, där elever laddade ner spel. Det är en preliminär observation från ett begränsat projekt, inte belägg för att detta sker på alla skolor eller för att mobilinsamling saknar nytta. [3]

Observationen hjälper oss däremot att skilja mellan en regel och det beteende regeln ska påverka. En elev som söker underhållning under en svår uppgift kan fortfarande ha den möjligheten på datorn. Om skolan bara kontrollerar att mobilen är inlämnad kan den missa vad som händer på arbetsytan som ersätter den. Vår bedömning är därför att mobilinsamling och genomtänkta skoldatorer behöver ingå i samma arbete. Det innebär att undersöka vad eleverna behöver komma åt och vilka ovidkommande möjligheter skolan själv lämnar öppna.

Att hitta rätt är också en del av uppgiften

Tänk dig att instruktionen ligger på en plattform, källmaterialet på en annan och skrivdokumentet i ett tredje fönster. Eleven ska först förstå vad som ska göras, sedan hitta rätt underlag och därefter hålla reda på var arbetet ska fortsätta. Att klicka sig fram är inte samma sak som att förstå arbetsgången.

Det här exemplet visar varför aktivitet på skärmen kan vara svår att tolka. Eleven som byter fönster kanske jämför källor, letar efter en försvunnen instruktion eller undviker uppgiften. Samma synliga beteende kan ha olika förklaringar. En tillsägelse om att koncentrera sig svarar bara mot en del av dem.

Vår slutsats är att skolan behöver bedöma den digitala arbetsgången tillsammans med elevens beteende. Om vägen till uppgiften är onödigt oklar finns det skäl att förenkla den. Om växlingen mellan källor är själva poängen med lektionen behöver eleven i stället undervisning i hur det arbetet går till.

En användbar skillnad går mellan svårigheter som hör till det eleven ska lära sig och svårigheter som bara uppstår på vägen dit. Att jämföra två argument kan vara lektionens syfte. Att leta efter rätt version av instruktionen är sällan det.

Begränsningar och stöd behöver fungera tillsammans

Att en dator behövs betyder inte att alla funktioner behöver vara tillgängliga hela tiden. Men en begränsning kan också ta bort något som gör undervisningen möjlig för en elev. Det märks exempelvis vid en gemensam genomgång. För många elever kan en stängd dator ge en tydlig signal om vad uppmärksamheten ska riktas mot. En elev som behöver digitalt kommunikationsstöd kan däremot behöva fortsätta använda sin enhet. En gemensam riktning behöver därför kunna rymma olika arbetssätt.

Healthy Screens rekommenderar att skolan begränsar ovidkommande installationer, privata aviseringar och åtkomst till spel där det är motiverat. Samtidigt behöver uppläsning, diktering och andra hjälpmedel fungera. Det är ett förslag på hur arbetsmiljön kan utformas, inte ett påstående om att varje spärr har en vetenskapligt fastställd effekt på betygen.

Även ämnet spelar roll. Att skriva en text utifrån ett färdigt underlag kräver inte samma öppna tillgång som att undersöka hur olika nyhetskällor beskriver en händelse. Begränsningarna behöver följa undervisningens behov, och skolan behöver upptäcka när de skapar nya hinder.

Vad händer mellan uppgifterna?

En skoldag består också av väntan, övergångar och raster. Eleven som är klar före de andra befinner sig i en annan situation än eleven som har fastnat. Om båda öppnar ett spel kan skolan behöva förstå två olika problem: vad man får göra när arbetet är klart och hur man får hjälp när man inte kommer vidare.

Det betyder inte att varje ledig minut behöver fyllas med en uppgift. Tvärtom bör en paus kunna vara synlig och tillåten. Eleven ska inte behöva gömma ledig tid i en annan flik för att det saknas ett begripligt sätt att vänta eller vila.

På rasten blir den sociala miljön särskilt viktig. En insamlad telefon säger inget om vem barnet kan vara med, om det finns en lugn plats eller om någon märker att barnet blir utanför. Att ta bort en telefon skapar inte automatiskt en vän. Vår bedömning är att skolans arbete med tillhörighet därför behöver fortsätta parallellt med mobilrutinen.

En gemensam skolvardag behöver begripliga besked

För familjerna behöver gränsen mellan hem och skola vara tydlig. Hur når man barnet vid något brådskande? Vem tar emot frågor om individuella undantag? När lämnas telefonen tillbaka? När sådana besked saknas riskerar barnet att hamna mellan vuxnas olika förväntningar.

Skolans datoranvändning och fritidens skärmanvändning behöver också kunna beskrivas var för sig. Ett barn som har arbetat digitalt under dagen har inte nödvändigtvis gjort samma saker som hemma. Samtidigt kan familjen behöva förstå om läxor förutsätter ytterligare digitalt arbete på kvällen. En totalsiffra för skärmtid berättar för lite om båda situationerna.

Det centrala är att förstå hur regler, uppgifter, teknik och relationer samverkar. Lagen sätter ramen för mobilinsamlingen. Inom den ramen behöver skolan skapa en arbetsmiljö där enheterna fyller ett tydligt syfte, stödet fungerar och eleverna vet hur de ska komma vidare. Det är där arbetet med digitala vanor under skoldagen blir konkret.

Källor och vidare läsning

1. Skollagen (2010:800), 5 kap. 4–4 d §§ och övergångsbestämmelserna till SFS 2026:1198. Bindande regler om mobilinsamling, användning och undantag. Lagändringen gäller från 1 augusti 2026.
2. Regeringens proposition 2025/26:193: Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Avsnitt 6.3 beskriver motiv, underlag och remissinvändningar. Propositionen används här för bakgrunden, medan lagtexten anger vad som gäller.
3. Jönköping University (2025): Vad händer när en skola blir mobilfri? Forskarintervju om ett pågående projekt på två högstadieskolor. Preliminära observationer, inte slutlig effektutvärdering.
4. UNESCO (2023): Global Education Monitoring Report, Technology in education: A tool on whose terms? Internationell kunskapsrapport om teknikens möjligheter och begränsningar i utbildning.
5. Skolforskningsinstitutet: Digitala lärresurser i matematikundervisningen, delrapport skola. Systematisk forskningsöversikt om hur digitala resurser kan bidra till matematiklärande. Resultaten gäller de undersökta uppläggen, inte all skärmanvändning.