I den här artikeln
Läsförståelse på papper och skärm
Delgado och kollegors metaanalys från 2018, som väger samman flera studiers resultat statistiskt, sammanställde 54 studier med totalt 171 055 deltagare. Studierna jämförde läsning av jämförbara texter på papper och digitala enheter. Läsförståelsen var i genomsnitt något bättre på papper. (Så tolkar du skillnaden i läsförståelse). Fördelen var tydligare under tidspress och för sakprosa eller blandade texttyper. För enbart berättande texter framträdde inte samma tydliga mönster. [1] Underlaget omfattade flera utbildningsnivåer och åren 2000–2017, inte enbart dagens svenska grundskola. Det gäller läsförståelse, inte exempelvis simuleringar eller uppläsningsstöd.
Vad hände när svenska elever fick varsin dator?
Hall, Lundin och Sibbmarks IFAU-rapport från 2019 undersökte omkring 50 000 högstadieelever i 26 svenska kommuner under perioden 2008–2016. Forskarna studerade satsningar där elever fick en egen dator eller surfplatta. De fann inga genomsnittliga effekter på nationella prov i svenska, engelska och matematik eller på övergången till gymnasiet. [2]
Det fanns däremot tecken på negativa effekter för elever vars föräldrar hade lägre utbildning, bland annat något sämre matematikresultat och lägre sannolikhet att börja ett studieförberedande gymnasieprogram. Rapporten fann också tecken på sämre svenskresultat vid användning av surfplattor. Dessa mer avgränsade resultat ska inte beskrivas som att alla elever påverkades negativt. [2] Studien gäller en bred utrustningssatsning. Den prövar inte varje enskilt program och ger inte en förklaring till varje elevs resultat.
Avgränsade digitala lärresurser ger en annan bild
En systematisk översikt sammanställer studier som sökts fram, valts ut och granskats enligt bestämda kriterier. Skolforskningsinstitutets systematiska översikt om digitala lärresurser i matematik visar att det går att utveckla matematiska förmågor med sådana resurser. Gynnsamma resultat förekommer bland annat när innehållet är avgränsat och matematiska begrepp kan visas visuellt och dynamiskt. Det är däremot inte visat att lika effektiv undervisning skulle vara omöjlig utan digitala resurser. [3]
Översikten skiljer också mellan avgränsade resurser och större digitala kurspaket. Kurspaketen gav i allmänhet små eller inga betydelsefulla vinster. De hade ofta undersökts i stora grupper under längre tid, medan mer avgränsade insatser kunde vara lättare att genomföra och mäta. Skillnaden kan alltså handla både om undervisningens innehåll och om studiernas upplägg. [3]
Den svenska myndighetens översikt bygger huvudsakligen på internationell forskning. Endast två studier i skolunderlaget var svenska. En svensk sammanställning är därför inte samma sak som att samtliga resultat har visats i svenska klassrum. [3]
Tre jämförelser som behöver hållas isär
| Forskningsfråga | Vad som jämförs | Vad resultatet gäller |
|---|---|---|
| Läsning på papper eller skärm | Jämförbara texter i olika medier | Läsförståelse i de undersökta situationerna. [1] |
| En dator per elev | Skolor och elevgrupper med olika tillgång till utrustning | Den bredare satsningens samlade resultat. [2] |
| Ett särskilt digitalt lärverktyg | Undervisning med en bestämd resurs och ett jämförelsealternativ | Den resursen och det arbetssättet, inom ett visst ämnesinnehåll. [3] |
Det finns därför ingen logisk motsättning mellan att en viss matematikresurs hjälper och att en bred datorsatsning saknar genomsnittlig effekt. Det första är ett resultat om ett undervisningsupplägg. Det andra är ett resultat om en större förändring som kan rymma många olika arbetssätt.
Kunskap, aktivitet och tillgänglighet är olika utfall
Antalet inloggningar eller genomförda uppgifter visar att ett verktyg används. Det visar inte i sig vad eleverna har lärt sig. Ett kunskapstest ligger närmare den frågan, men även ett test har en avgränsning: det kan mäta ett visst moment direkt efter undervisningen utan att visa vad eleven minns senare eller kan använda i ett nytt sammanhang.
På motsvarande sätt säger genomsnittliga provresultat inte allt om tillgänglighet. UNESCO:s utbildningsrapport behandlar teknikens möjliga bidrag till bland annat inkludering och tillgång till undervisning, men också dess risker och beroende av organisatoriska villkor. Ett hjälpmedels värde för en viss elev och en hel skolas genomsnittliga provresultat är två olika utvärderingsfrågor. [4]
Det samlade beskedet
Kunskapsläget stödjer specifika slutsatser: papper har en genomsnittlig fördel i de redovisade läsjämförelserna, vissa digitala matematikresurser kan stödja lärande och en svensk satsning på egen utrustning gav inte generellt bättre resultat. Det finns däremot ingen gemensam effektstorlek för ”skärmar i klassrummet”. Begreppet omfattar för många olika insatser. Studierna ger därmed mer information om bestämda uppgifter och arbetssätt än om ett idealiskt antal skärmminuter under skoldagen. Det är där de mest hållbara slutsatserna finns.
Förklarande fotnot
Så tolkar du skillnaden i läsförståelse. Papperets genomsnittliga fördel var cirka 0,21 standardavvikelser. Standardavvikelsen mäter hur utspridda resultaten är kring genomsnittet. Om den på ett tänkt läsprov är 10 poäng, motsvarar fördelen 2,1 poäng (0,21 × 10), exempelvis 52,1 i stället för 50. Det är en illustration av en liten genomsnittlig skillnad, inte de faktiska provpoängen i sammanställningen eller 21 procent bättre förståelse. Tillbaka till texten
Källor och vidare läsning
- Delgado med kollegor (2018): Don’t throw away your printed books. Metaanalys i Educational Research Review. Länk till författarmanuskript hos Universitat de València.
- Hall, Lundin och Sibbmark (2019): Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev? IFAU, rapport 2019:29. Svenska data från högstadiet.
- Skolforskningsinstitutet: Digitala lärresurser i matematikundervisningen, delrapport skola. Systematisk forskningsöversikt. Svensk myndighet, huvudsakligen internationella studier.
- UNESCO (2023): Technology in education: A tool on whose terms? Global Education Monitoring Report. Bred kunskapsrapport, inte en enskild effektstudie.