I den här artikeln
Det svenska kravet
Sedan den 1 augusti 2026 gäller daglig mobilinsamling i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet. Förskoleklassen omfattas genom övergångsbestämmelser. Huvudregeln är insamling vid elevens skoldags början och återlämning vid dess slut. Den omfattar alltså även raster och gäller såväl kommunala som fristående verksamheter. [1]
Det finns lagreglerade undantag, bland annat för lärarledd användning som främjar lärandet, extra anpassningar, särskilt stöd och enskilda elever med särskilda skäl. Även undervisning utanför skolenheten kan undantas vid betydande praktiska svårigheter med insamling eller återlämning. Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan omfattas inte av samma heldagskrav, men har regler för tillåten användning under undervisningen. [1]
Varför lagen infördes
Regeringens proposition beskriver flera problem som lagen ska motverka: distraktion, konflikter om mobilanvändning, digitala kränkningar och att telefonerna tar plats från socialt umgänge. Ett gemensamt krav ska dessutom ge mer likvärdiga förutsättningar och minska behovet av återkommande lokala förhandlingar. Underlaget omfattar bland annat Pisa 2022, utredningen om mobilfri skola och remissvar. [2]
Beslutet bygger därmed på en samlad bedömning av skolmiljön. Det är inte samma sak som att forskning redan har fastställt hur mycket varje eftersträvad effekt kommer att förbättras. Propositionen redovisar också invändningar om evidensläget och behovet av utvärdering. Regeringen bedömde ändå att skälen för ett nationellt krav var tillräckliga. [2]
Skolresultat: ett engelskt och ett svenskt fynd
En ofta citerad studie av Beland och Murphy undersökte mobilförbud i fyra engelska städer. Forskarna jämförde förändringar i provresultat före och efter införandet med utvecklingen i andra skolor. Studien fann en liten genomsnittlig förbättring av provresultaten. (Så tolkar du storleken på förbättringen). Vinsten var främst koncentrerad till elever som tidigare presterat svagare. [3]
Studien ger stöd för att förbud kunde förbättra prestationerna under de undersökta villkoren, men den var inte ett randomiserat försök, där skolorna skulle ha lottats till olika regler. Analysen förutsätter att skolornas resultatutveckling annars hade varit jämförbar. [3]
Kessel, Hardardottir och Tyrefors prövade en liknande ansats med svenska data i en studie publicerad 2020. De fann ingen förbättring i de undersökta skolresultaten efter mobilförbud. Beräkningarna var tillräckligt precisa för att utesluta förbättringar av den storlek som den engelska studien hade funnit. Det svenska resultatet är alltså mer informativt än att studien bara var för liten för att upptäcka något. [4]
Samtidigt undersökte den äldre svenska studien lokala förbud, inte det nationella insamlingskrav som gäller från augusti 2026. Den kan därför inte användas som en färdig utvärdering av den nya lagen. Den visar att bättre skolresultat inte följer automatiskt av att en skola inför en mobilregel. [4]
Mindre mobilanvändning betyder inte automatiskt bättre mående
SMART Schools-studien från 2025 omfattade 1 227 elever i åldern 12–15 år vid 30 engelska skolor. Tjugo skolor hade restriktiva regler för privat mobilanvändning och tio hade mer tillåtande regler. I skolorna med restriktiva regler var mobilanvändningen under skoltid ungefär 40 minuter kortare, när forskarna i beräkningen hade tagit hänsyn till uppmätta skillnader mellan grupperna. Däremot fann forskarna ingen tydlig skillnad i den totala användningen på vardagar eller helger, eller i psykiskt välmående. [5]
Undersökningen jämförde befintliga skolmiljöer vid samma period. Den följde inte en gemensam startpunkt före ett förbud och skolorna hade inte lottats till olika regler. Därför kan den inte ensam fastställa vad reglerna orsakade. Men den visar att mindre användning i skolan och bättre välmående är skilda resultat, som inte kan användas som ersättning för varandra. [5]
Vad de olika resultaten faktiskt besvarar
| Resultat som undersöks | Vad underlaget visar |
|---|---|
| Skolprestation | Förbättring i en äldre engelsk studie, ingen motsvarande förbättring i den svenska studien. [3] [4] |
| Mobilanvändning i skolan | Lägre användning i skolor med restriktiva regler i SMART Schools. [5] |
| Psykiskt välmående | Ingen tydlig skillnad mellan policygrupperna i samma studie. [5] |
| Den svenska lagen från 2026 | Dessa studier gäller andra eller tidigare regler och utvärderar inte den nya svenska reformen. |
Varför studier kan ge olika besked
Förbudens omfattning, efterlevnad och skolornas utgångsläge kan skilja sig. Att telefonen ligger avstängd i en väska är exempelvis en annan ordning än att den förvaras av skolan hela dagen. Om privat användning redan var ovanlig finns mindre utrymme för ytterligare förändring. Det är möjliga förklaringar att undersöka, inte fastställda orsaker till skillnaden mellan de engelska och svenska resultaten.
En kvalitativ SMART Schools-studie från 2026 tillför erfarenheter från 177 elever, föräldrar och anställda vid sju engelska skolor. Intervjuerna beskrev både positiva och negativa aspekter av olika policyer, bland annat kring gemenskap, lärande och självbestämmande. Den typen av studie förklarar hur regler upplevs och fungerar i sitt sammanhang. Den uppskattar inte hur många procent ett förbud förbättrar trygghet eller hälsa. [6]
Vad går att säga med säkerhet?
För de svenska verksamheter som omfattas är mobilinsamlingen ett krav, med de undantag lagen medger. Forskningen ger samtidigt inget stöd för att lova en bestämd förbättring av betyg, trygghet eller psykisk hälsa i varje skola. Det tydligaste beskedet från jämförelsen är att varje mål behöver bedömas för sig. En förändrad skolmiljö kan vara betydelsefull även när ett brett hälsomått inte förändras, och en förbättring i ett land är inte ett säkert mått på vad den svenska reformen kommer att ge.
Förklarande fotnot
Så tolkar du storleken på förbättringen. Förbättringen var cirka 0,064 standardavvikelser. Standardavvikelsen mäter hur utspridda elevernas resultat är kring genomsnittet. Ett påhittat räkneexempel: om standardavvikelsen på ett prov är 10 poäng, motsvarar förbättringen 0,64 provpoäng (0,064 × 10). Ett genomsnitt på 50 poäng skulle då bli 50,64. Det illustrerar storleken; det är inte studiens faktiska provpoäng, en betygshöjning på 6,4 procent eller en förbättring som varje elev fick. Tillbaka till texten
Källor och vidare läsning
- Skollagen (2010:800), 5 kap. 4–4 d §§ samt övergångsbestämmelser till SFS 2026:1198. Bindande regler, kontrollerade 21 september 2026.
- Regeringens proposition 2025/26:193, avsnitt 6.3. Motiv, underlag och remissynpunkter. Propositionen beskriver bakgrunden; lagtexten anger kravet.
- Beland och Murphy: Ill Communication: Technology, Distraction & Student Performance. Länk till forskarnas arbetsrapport från 2015. Studien publicerades i Labour Economics 2016.
- Kessel, Hardardottir och Tyrefors (2020): The impact of banning mobile phones in Swedish secondary schools. Svensk effektstudie i Economics of Education Review. Författarmanuskript har också kontrollerats.
- Goodyear med kollegor (2025): SMART Schools. Tvärsnittsstudie i The Lancet Regional Health – Europe, 51, 101211.
- Goodyear med kollegor (2026): How school phone policies influence adolescent phone use and wellbeing. Kvalitativ jämförande fallstudie i Social Science & Medicine. Inte en separat kvantitativ effektutvärdering.